Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
IC station

Från inköpsförening till konsumentkollektiv

Efter kriget utvecklades Bilägarnas Inköpsförening till ett folkligt konsumentkooperativ – OK. Nu måste man tillgodose nya medlemsbehov utöver billig bensin.

– Om vi varken kan tjäna medlemmarna eller bolaget lämnar vi verksamheten. Det vi gör måste göra nytta på något sätt. Det sa Göran Lindblå som är ordförande i OKQ8 och tidigare vd för OK ekonomisk förening. Medlemsnyttan har också präglat de verksamheter som först IC, senare OK, har engagerat sig i.
 

Ny tid – nya bilister

Åren efter andra världskriget var år av stor förändring. Arbetstiden förkortades och semestern förlängdes. En lång rad sociala reformer infördes under 50- och 60-talen. I takt med att människor fick det bättre ökade även privatbilismen rejält. År 1952 fanns det 365 000 bilar i Sverige och antalet ökade snabbt, 1958 hade vi 850 000 bilar i landet. Plötsligt fanns en folklig bilism och IC fick en helt ny kategori av medlemmar: privatbilisterna. De hade inte bara bil utan även mer semester och fritid än någonsin tidigare. Och med de nya medlemmarna uppstod nya behov utöver att kunna köpa billig bensin. IC insåg tidigt att den nya bilismen krävde ny service till medlemmarna. Inspirationen hämtades ofta från USA, till exempel öppnades Sveriges första motell utanför Sundsvall 1952.

IC-medlemmarna behövde inte bara en bekväm tillvaro som bilister, det var minst lika viktigt att hjälpa dem till en god ekonomi. För att pressa ner bensinpriset infördes 1951, som första företag i världen, ett tanka-själv-system. Just att kunna göra saker själv och därmed spara pengar var också motivet till att den första gör-det-själv-anläggningen hade premiär 1962. Nu fick även de människor som flyttat till alla nybyggda lägenheter en chans att ha en plats att tvätta och meka med bilen på.
 

Klädtvätt och paddling

När servicenäringen växte påverkades även IC/OK. Vissa saker som biluthyrning (startade 1975) och försäljning av mopeder (startade 1978) var rätt naturliga medan andra saker kanske låg lite utanför ramen för ett bensinbolag. Dit får man nog lov att räkna lanseringen av kemtvättsautomater 1965, på 20 minuter – samma tid som det tog att spola av bilen – kunde man passa på att tvätta sina kläder.

Göran Lindblå ger en förklaring till den service som genom åren har erbjudits medlemmarna, både den mer självklara som den lite udda.

– Det fanns många kreativa människor inom organisationen och stora möjligheter att kunna prova grejor i liten skala, det var lätt att få testa sina idéer. Många verksamheter har verkligen startats med hjärtat.
 

Försäkringar och lån

I samarbete med försäkringsbolag tog IC/OK fram försäkringar, bland annat förarförsäkring och fritidsförsäkring. Tillsammans med Folksam tog man också i början av 1960-talet fram en förarskyddsförsäkring för mopeder. Under 1960-talet ökade resandet, både inrikes och ut i världen och OK lanserade självklart en reseförsäkring.

I samarbete med Sparbanken erbjöd OK medlemmarna ett banklån på upp till 90 procent av köpesumman vid köp av ny värmeanläggning. Lånet betalades av kvartalsvis och det enda som tillkom var gällande ränta.

Även om IC och OK under större delen av sina verksamhetsår har erbjudit medlemmarna mycket mer än bensin var det först 1970 som det skrevs in i stadgarna att man även ska bedriva detaljhandel och motorhotellverksamhet. Därmed blev det ännu mer tydligt att medlemsnyttan ska sträcka sig längre än till att bara bedriva verksamhet med bensin och oljor. På ett par decennier hade så yrkestrafikanternas Inköpscentral blivit OK, med målet att tillgodose upp emot en miljon medlemmars alla bil- och energirelaterade behov.

Om artikelförfattaren

Den här artikeln är skriven av Ami Bergöö, frilansjournalist sedan många år tillbaka och arbetar även som språkgranskare och korrekturläsare.