Gräs

Kooperationen - stor, stark och framgångsrik

Kooperationen har varit starkt värderingsgrundad genom tiderna, när hållbarhet och delningsekonomi gör allt starkare avtryck i samhället gäller det fortsatt att berätta om kooperationens kraft så att fler förstår fördelarna med att äga tillsammans.

För att få svar på hur det står till med den svenska kooperationen vände vi oss till Petra Pilawa. Som verksamhetschef på Svensk Kooperation ägnar Petra sina dagar åt att sprida kunskap om kooperation och att vässa företagsformen tillsammans med medlemsföretagen. 

Hur ser den svenska kooperationen ut?

Petra Pilawa
Petra Pilawa, verksamhetschef Svensk Kooperation.

- Det finns massor av företag inom kooperationen, både små och stora. Dels har vi konsumentkooperationer som OK och dels finns det producentkooperationer som t.ex. bondeägda Lantmännen och samägda Södra Skogsägarna som är väldigt framgångsrika. De 100 största medlemsägda och ömsesidigt ägda bolagen omsätter tillsammans 400 miljarder kronor per år och har över 100 000 anställda. Det ger en bild av hur stor och viktig kooperationen är.

Tycker du att myten om att kooperation inte ska vara vinstdrivande lever kvar?

- Ja, hos en del gör det nog det. Många kooperationer bedrivs som ekonomiska föreningar och förväxlas ibland med ideella föreningar, vilket är helt fel. Verksamhetsformen har två delar, ekonomi och förening. Det är viktigt att komma ihåg. Skillnaden är just vart vinsten går, att pengarna går tillbaka till konsumenter och producenter som lever här i Sverige, inte till stora aktieägare eller konton på Cayman Islands. På så sätt är kooperation en cirkulär ekonomi och det behöver folk få veta.

Är det några fler myter du vill passa på att avliva?

- Det här med att kooperation skulle vara en svensk uppfinning. Det är absolut inte så. Kooperation finns i massor av länder. De sju kooperativa principerna är fastställda av den internationell organisationen ICA – International Co-operative Alliance. Tittar man på andra länder är den kooperativa sektorn större på många marknader än den svenska. Det finns verkligen potential för kooperationen att växa i Sverige.

Hur är svenskarnas attityd till kooperation just nu?

- Vi ser att intresset för kooperation har ökat jättemycket jämfört med hur det såg ut för 10 år sedan. Det visar våra undersökningar om vad unga människor vill ha – långsiktighet, ansvarstagande, hållbarhet. Precis det som kooperativa företag står för. Men det vet inte alla så det gäller att nå ut med dem budskapen. Intresset för delningsekonomi och att äga och driva företag tillsammans är större än på väldigt länge.

Hur ska företagen ta tillvara på intresset?

- Här tycker jag att de kooperativa företagen ska vara mer stolta över att vara kooperativ. Under nittiotalet var det lite otrendigt med kooperation och då tappade företagen lite av sin stolthet och vanan att berätta om att man var kooperativt ägda. Idag har den trenden vänt och samtidigt finns det många unga människor som faktiskt inte vet vad kooperation är. Nu måste företagen vara tydligare och berätta om vad kooperation är och varför det är bra.

På vilka sätt gynnas affärsnyttan av kooperativt ägande?

- Att samäga motiverar till engagemang och lojalitet. Ett exempel är skogsägarna som väljer att leverera sin produkt till den ekonomiska förening de själva är medlemmar i. Samägandet och återbäringen lägger grunden för lojaliteten som är en naturlig och inneboende del i den kooperativa affärsmodellen. Andra typer av företag som har kundklubbar har ju faktiskt snott det framgångsrika konceptet från kooperationen. Om andra företag kopierar modellen så finns det uppenbarligen en nytta med den.

Att vara tydligt värderingsstyrda är också en fördel för att locka unga talanger till företaget. Både de stora kooperativa företagen och statistiska undersökningar vittnar om att unga talanger väljer arbetsgivare som matchar deras egna värderingar. Ett exempel är Landshypotek, en bank för det gröna näringslivet, som berättar om att ekonomistudenter väljer dem före andra banker på grund av att de får arbeta för ett högre syfte och utifrån tydliga värderingar.

Finns det specifika utmaningar för medlemsägda företag?

- För konsumentkooperativen handlar det mycket om att ha ett medlemsengagemang. Samtidigt ser konsumenterna det som väldigt positivt att de kan få inflytande och vara med och påverka företaget de är kund hos, så det är ett bra utgångläge. I producentkooperativen, t.ex. Lantmännen och bönderna, engagerar medlemmarna sig automatiskt eftersom deras arbete och lönsamhet påverkas av kooperativets resultat.

Vad är det absolut viktigaste budskapet om kooperation hösten 2019?

Att kooperation är en stor, stark och framgångsrik företagsform som ligger helt rätt i tiden.