Angelägen utveckling

När tanka-själv väl hade slagit rot var det dags för gör-det-själv. Bilekonomis chefredaktör John Backlund slog ett slag för gör-det-själv-hallar redan 1956, gärna med offentliga bidrag. Men det dröjde till 1962 innan IC öppnade den första gör-det-själv-hallen.

Ur Bilekonomi 2, årg. 27, febr. 1956:
 

Jag hade för en tid sedan tillfället att träffa en bilägare som gått den långa vägen. Han började med en moped. När den var betald sålde han den och fick ihop till en ordentlig handpenning på en motorcykel. När motorcykeln var betald, såldes den och pengarna användes sedan som grundplåt till en begagnad bil. Att personen ifråga var ordentligt motorbiten är självklart och ungefär så motorbiten tror jag en stor del av det svenska folket är. Man sparar och snålar målmedvetet för att småningom bli ägare till en bil. Och när man så blivit bilägare, försöker man ekonomisera genom att själv så mycket som möjligt göra reparations- och underhållsarbete på vagnen. Man gör arbetsbyte, man intervjuar goda vänner som har större bilerfarenhet än en själv, om hur man skall utföra det eller det arbetet. Man tar extrajobb, för att klara bilekonomin.

Ovanstående bild är realistisk. Man kan då fråga sig varför de som har sitt näringsfång inom bilismen inte ser lika realistiskt på sin uppgift. Varför försöker man inte i de kretsarna gå de här >>gör det själv>>-bilisterna litet mer till mötes när det gäller arrangemang för service och reparationer. IC har på många platser i vårt land s.k. självbetjäningsstationer, där kunden själv fyller sin bensin och olja, tvättar vindrutan och "luftar". För dessa självtjänster får han bensinen något billigare. Nu väntar vi på fortsättningen. Den enkla men praktiskt inredda och utrustade verkstadslokalen där bilägaren till rimligt pris kan hyra in sig och hyra nödvändiga verktyg för reparationsarbetet. Det behövs inte alls några märkvärdiga arrangemang. En s.k. Termobyggnad, några ordentliga domkrafter, ett ordinärt verktygsskåp och hyggliga belysningsförhållanden. Driften av denna "gör det själv"-verkstad borde kunna skötas av en man – en med någorlunda insikter om bilmotorer.

För att stimulera denna utveckling tycker jag att myndigheterna på respektive ort, gratis skulle ställa tomtutrymme till förfogande för denna verkstadstyp. Ur angelägenhetssynpunkt torde en "gör det själv"-verkstad vara lika viktig som ordnandet av hobbylokaler, föreläsningssalar, barnträdgårdar, etc.

John Backlund.

Man lagar bil

Angelägen utveckling för gör det själv

Ur Bilekonomi 1956